Anyway, anyhow, anywhere

Den här bloggen har börjat sjunka mer än till tillåten nivå egentligen, men tänker att några tappra försök till update i månaden kanske ändå är värt att göra så farsor o söner inte går helt o hållet ovetandes om bb:s londonstatus.

Fast just nu finner jag imej inte riktigt...

Ö, jag får inte ledigt till jul så jag säger upp mej. Det får gå bra, vill ja stanna ett par månader till efter jul får ja väl schmeka upp ett nytt jobb, eller så får mitt sparkonto vara min sugar daddy, det där löser sig. eller så får ja tilbaka jobbet på 1001 för dom kommer märka att stället inte funkar utan lite ukrainsk struktur, det kommer dom sakna! eeeh. från det ena till det andra har vi tagit tag i att städa badrummet, det blev nästan lite rent och vi har inte dött i nån skabb-flue än, så antar att man kan pusta up och glädjas åt att kunna ta en dusch och faktiskt känna att man blev renare. nåväl. köket är fortfarande en katastrofal hälsofara, men det renoveras om ett par veckor så det är bara att stå ut till dess. har ja nämnt att kylen inte har fungerat på typ en vecka? o crap headsen vi bor med har inte vett att tömma den på sina äckliga såsburkar och ostar, o det har börjat osa lite lagom unket de senaste dagarna. känner att "låt gå allt" inte riktigt passar in i just det sammanhanget.

annars fortsätter vi äta gröt till frukost, gärna tillsammans och ruinera oss på kaffe. Speciellt på senaste då ja gått o fått en crusch på baristan på lokalcafét, töntigt låter DET men han e typ det finaste jag sett, helt bedårande, blir sådär bögigt nervös och blyg varje gång ja beställer min long black o han står vid kaffemaskinen. att sofia hittat ett ragg på ett konkurrerande café lite länge ner på gatan gör ju inte det hela bättre, det blir dubbla cafébesök o inte så bra för plånboken. Kaffe är dock inte hans specialitet, han står vid nån delikatessdisk o säljer oliver o croissanter, ser ut som håkan hellström vol 2, bär alltid hängslen, ser jäävligt genuin ut och vi har kommit fram till att han antagligen har en bakgrund som fiskare. Det hade passat som handen i handsken.

svammel åsido. vi var på big pinks konsert på electric ballroom i camden i torsdags och blev lite lagaom frälsta. Det var bra, jävligt bra. Lite i "kunna stå här hela livet"-klass, om det inte hade vart för alla offer runtomkring som verkade ha kommit dit för att snacka skallen av varandra hellre än att se bandet. men nåväl.

asså det var nog det för det här gången. är helt oinspirerad o lite för distraherad av det sönderfina vädret på andra sidan fönstret!

fridens liljor, ta hand om er o varandra!

kärlek
pj